The forgotten mind..
Det är bara tisdag och det har redan sprudlat av hemska saker! Igår när jag och två halft blinda elever skulle gå från bamba till klassrummet kollar jag bort bara för ett ögonblick och då SNUBBLAR en av dom på en stenbummling på marken och rakt ner i en lerpöl med näsan före! Jag skäms ännu. Och idag, tisdag.. Jag har ju pratat så mycket om att jag ska träffa en potentiell kontaktperson idag efter många om och men. Åååh, jag visste att det var någonting idag som jag hade glömt. Då när jag väl kommit hem för att andas ut ringer det på min mobil och då är det ju såklart samordnaren från kommunen som undrar var jag är. Jag blir så jävla arg på mig själv att jag är så jävla glömsk. Så jag störtar ut till bilen och kör i racerfart upp till Furulund. Men som tur väl är så är killen som jag ska möta riktigt mysig och kan ha överseende med min glömska. Vi hade faktiskt mer gemensamt än jag trodde. So now its me and him! Vi ska höras i veckan och det kommer faktiskt bli trevligt. wiee, bara han kan stå ut med mig?!
Nu har jag även satt ihop min nya bokhylla och ställt in den på mitt rum, blev faktiskt bra. Jag har ändrat på min säng och slängt en hel stor påse med skräp, jag är så stolt över mig själv!!
Men gud, nu är klockan mycket och jag måste verkligen sova, jag har ännu en evinnerligt lång dag på jobbet imorgon med en massa apt och annan skit. Men men, jag är ju en hårt arbetande kvinna och vad gör jag inte för pengar just nu?!! Hehe
NattiNatti
